2010-03-30 18:59 Förlöjligandet (av andra) är min bäste vän

Hej Lars! Jag känner mig minsta sagt upprörd! Jag vet inte om jag kan redogöra för orsaken utan att frusta ilsket, argt och förnärmat, men jag ska göra mitt bästa. För bara en liten stund sedan låg jag och pilllade i mitt högra näshål samtidigt som jag mulade in Indigo och Hjalmars huvudfoder i munnen (med den andra handen), när något förfärligt inträffade. Jag upptäckte nämligen att en liten liten bit av sängbottnen hade ännu mindre bitmärken i sig! Ja, du förstår ju själv vad det här betyder. Flodhästen har visat sig igen, och precis som förr så har missat den IGEN! Jag är så arg så jag skulle kunna skrika, men gör det inte för jag är ju trots allt en sansad person. Jag nöjer mig istället med att frustrerat utbrista i en egenkomponerad klagosång:

Vaaaarföööööör? Vaaaarföööööör? Varför får jag aldrig se en endaste flodhäst i denna dödens booooning? Vaaaarföööööör? Jag frågar bara: Vaaaarföööööör? Vill ni mig något ont, ni bitska undulater? Varför?

Klagosång skriven av: attackbebis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0