attackbebis

Hej. Nu har jag har tittat på en silversked utan att slicka på den. Jag kände mig fortfarande sugen och väldigt frestad, men lyckades hålla mig ifrån den genom att kuta på stället. jag känner mig (återigen) rent ut sagt äckligt nöjd med mig själv. Nu är all rädsla som bortblåst, och jag kan äntligen fokusera på mitt verkliga mål med dagen. Nu när jag har varit så duktig och avstått från det läskande silvret så tycker man ju att en liten husflodhäst borde kika fram när som helst. Jag har hört att de ligger och myser i väggarna under dagen och att de inte kommer fram förrän framåt natten, då för att äta smulor. Jag är ytterst glad över att jag lyckades avstå även från smulorrna idag, för nu ligger det gott om små skatter och väntar på golven. Om inte detta får lilla flodis att titta fram, så vet jag varken in eller ut. Jag har även ställt fram en liten balja om rackaren skulle känna sig sugen på ett bad. Man får ju vara lite om sig och kring sig, så att säga. Nu är det bäst att jag kryper in bakom min pinnstol. Det kan bli en lång natt av flodhästskådning. Jag älskar dig mer än någonsin, och jag vet att du känner samma sak. Tack för den tid du ger mig Lars.

En cykel