attackbebis

Larsa! Jag har kommit till insikt. Idag är det den sista januari. Jag tycker alltid det känns lite vemodigt sista dagen i en månad. Då vet man att det dröjer hela elva månader tills man får uppleva månaden i fråga igen. Jag kände mig lite ängslig och smått skärrad över detta faktum innan. Jag var faktiskt så skärrad att jag inte ens blev lugnad av att titta på när Indigo och Hjalmar simmade i sina välbekanta åttor. Men som tur är har jag ett hemligt knep att ta till när sådana här känslor smyger sig på! Äsch, kanske du tänker, besviken över att knepet är hemligt. Men upp med hakan Lars! Jag tänker dagen till ära avslöja det så länge hemligstämplade tillvägagångssättet. Det är faktiskt inte svårt alls, men det kan ju bero på att jag är bra på exakt allting. Hur som helst, det hela går ut på att göra något högst ljuvligt och sagolikt. Ja, du gissade rätt. Det hela handlar om vanlig hederlig tröstätning! Just idag har jag satt i mig otaliga mängder sylt, fem ägg, en tub mjukost och en halv skogaholmslimpa. Jag känner mig nöjd och glad.

Nu är det dags för dagens läte. Idag har jag utsett en minst sagt värdig kandidat: What a feeling - Irene Cara

Mexikos flagga