attackbebis

Tjo Lars!
Idag har jag gjort allt som jag hade tänkt göra hela den här veckan, vilket betyder att jag kan ägna resten av veckan till att måla glasvaser. Det är en dröm som jag haft hela livet, men aldrig kunnat förverkliga. Och nu ska det äntligen ske. Jag kan riktigt se mig själv sitta där på tvättmaskinen, glad i hågen och målandes någon vacker kreation (förmodligen en utter)  på den lilla glasvasen. Jag funderar på att skriva, med snirkliga bokstäver i vänsterhörnet av vasen "Mistluren tjuter om uttern inte vill hämta mat". Det är ett fint citat av en utav mina favoritmänniskor (jag själv). Anledningen till detta är att jag, under morgonens räd, fick nog av alla snåla och egoistiska människor. Jag såg att min granne, den värsta av dem alla, hade handlat lite förnödenheter till mig, och snabbt som en iller fick jag på mig strumporna och sprang ut. När jag kom fram till fru granne slet jag tag i hennes kasse och gjorde en ansats för att springa in i mitt revir igen. Men tro det ellr ej, Lars! Människan sa "STOPP, DIN TJUVISKA MARODÖR!!" och gav mig en min som gjorde henne slående lik en utter. Jag bestämde mig för att jävlas lite med den här kvinnan, och ställde mig i min bästa kentaurpose och stirrade lite snett på henne. Hon såg helt paff ut (det skulle jag också göra om jag såg en skönhet som mig) och tappade sin påse i rena förvirringen. Jag tog min chans, knyckte åt mig påsen och struttade hemåt igen. På vägen tillbaka passade jag på att ta av mig strumpan, vifta med den några varv över huvudet, samtidigt som jag skrek "MISTLUREN TJUTER OM UTTERN INTE VILL HÄMTA MAT!!". Ganska finurligt, faktiskt. Nu ska jag panik-städa ena halvan av köksbordet. 
Dagens Läte: Jag blundar - Martin Stenmarck